Så kan Gudarnas konung användas i en mening
- det är icke sed i Montmorencys ätt, att tro på någon, som utsträckt mordisk hand emot sin egen konung.
- Bönderna sade, att hon hette Jorgrimmes dotter och att hon försökt att öva sejd mot dig, konung Inge.
- Det är en glädje, herr marsk, att betyga vår konung ett oblandat deltagande öfver frågans lyckliga lösning !
- Om du ej fruktar det heliga, så frukta din jordiske konung !
- Kartescher och muskötkulor ha ej mer aktning för en konung än för ringaste knekt.
- Här är en befallning från vår store ordningsman och konung, vår välgörare, att du skall tagas och inspärras.
- Svearna äga att konung taga, så ock att vräka.
- Konung ?
- Då började den gamla att helt stilla berätta för henne om ett litet barn i Juda land, om ett litet barn, som föddes att bli en stor konung.
- Mitt hus, som aldrig hyst andra åsigter än jag, trogen som jag är min konung och det bestående !
- Jag går så långt, att vi skulle alldeles kunna vara utan någon konung, blott vi hade royauteen själv kvar i spetsen för ärendena.
- - Nej, inte därför, men därför att konung Inge är med.
- Jag är adlig : och jag giver mig själv det vittnesbörd, att jag förtjänade vara konung.
- - Det var hit till Jaffa, som konung Hiram sände ceder trä * ån Libanon för Salomos räkning, sade Hellgum.
- Är Ludvig Filip eder konung, han, som varken är det i legitim mening eller i franska folkets ?
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.